Allt du behöver veta om hår

Hår är gjort av keratin. Det är ett speciellt protein som också är grundmaterial till våra naglar och som finns i vår hud som ett slags skyddsmaterial. Varje hårstrå har tre olika lager. Det yttersta lagret heter cortex och det innersta medulla.

Det yttersta lagret är tunt och ofärgat, och skyddar det tjockare cortex som innehåller melanin. Vår hårfärg beror på vilken typ av melanin man har. Det finns två typer av melanin. Eumelanin ger brunt och svart hår, pheomelanin gör att håret ser rött ut.

Om man har mycket små mängder av melanin får man ett blont hår, nyansen av blonda håret beror på vilken typ av melanin man har. Grått hår är resultatet av melaninbrist. Det är oftast åldersrelaterat men kan också orsakas av stress eller sjukdom.

Få en preliminär bedömning via mail

Hårets uppbyggnad

Det innersta lagret som heter medulla reflekterar ljuset och ger håret olika nyanser beroende på hur ljuset förändras, mellan exempelvis sol och skugga. Om håret är rakt eller krulligt beror på vilken form av cortex håret har. Om hårets diameter ser rund ut blir håret rakt, om cortex har en oval form blir håret krulligt.Tjockleken och längden på håret beror på vilken typ av hår du har. Vellushår är fint, ”babyhår”. Det är mycket fint och kulörlöst och ofta svårt att se för ögat. Mörkare och synligare hår kallas terminalhår.

Terminalhår är det hår vi syftar på då vi pratar om håret. Om håret blir fint vellushår eller tjockt, mörkt hår beror helt och hållet på hårsäcken, hårfollicle, som producerar håret. Vid håravfall ersätts det tjocka terminalhåret ofta med tunna vellushår. Det är resultatet av en fysisk skada i hårsäcken, som därför inte kan producera terminal hår. Det faller ut ungefär 50-100 hårstrån varje dag på grund av naturlig hårväxt. Det är ett normalt håravfall som man ser varje dag i duschen och när man kammar sitt hår. I friska hårsäckar ersätts detta hår snabbt med nytt hår.

Det finns en rad faktorer som påverkar den normala hårväxten och kan orsaka tillfälligt eller permanent håravfall, till exempel vissa mediciner, strålning, kemoterapi, exponering till vissa kemikalier, hormonella faktorer, näringstillstånd, sköldkörtelsjukdomar, vissa hudsjukdomar och stress. Människan har i genomsnitt 5 miljoner hårstrån av vilka cirka 100 000-150 000 sitter på huvudet. Blonda människor har fler hårstrån, ungefär 140 000, brunhåriga ungefär 105 000 hår, och rödhåriga runt 90 000 hårstrån. Håret växer i cykler som innehåller tre faser: anagen, katagen och telogen.

Anagen växtfas

Den här växtperioden tar två till åtta år. Under anagen fas delas cellerna i roten snabbt och producerar hårets yta, som blir keratiniserad. Samtidigt växer hårsäcken in i hudens djupare lager (dermis) för att få näring. Människor som har lång anagen växtfas kan få mycket långt hår medan de med kortare anagen fas kan aldrig kan få riktigt långt hår. Håret växer ungefär 1,25 cm i månaden, vilket gör att oklippt hår kan bli 30-120 cm långt.

Katagen växtfas

Efter en anagen växtfas följer två till fyra veckors katagen fas. Det är då håret förnyas. Roten degraderar och håret slutar att växa, men faller inte ut. Under en katagen fas krymper hårsäcken till ungefär en sjättedel av sin normala storlek. Det djupaste partiet förstörs, roten förlorar sin blodförsörjning och håret trycks upp.

Telogen vilofas

Därefter går hårsäcken in i en telogen fas, en vilofas i två till fyra månader. Under den här perioden växer håret ännu inte, men stannar i kontakt med hårsäcken då roten ännu vilar. Ungefär 10-15 % av alla hår är alltid i en telogen oavsett vilken fas håret befinner sig i.Efter telogenfasen är cykeln komplett och håret återgår till en anagen fas. Under den tiden formas ett nytt hårskal och det gamla håret trycks ut och faller.