Rekonstruktiv plastikkirurgi
Rekonstruktiv kirurgi innebär en kirurgisk återuppbyggnad eller reparation av vävnadsdefekter. De defekter och sjukliga tillstånd som behandlas är hudtumörer, medfödda missbildningar i läpp, käke eller gom, återuppbyggnad av kvinnobröst eller ansikte (på grund av cancer), brännskador, ansiktsförlamningar, komplicerade benbrott och handskador.
Estetisk plastikkirurgi
Med estetisk kirurgi menas "skönhetskirurgi", det vill säga operationer som förbättrar utseendet så nära individens skönhetsideal som möjligt eller återställer och föryngrar förändringar som är till följd av åldrandet. Exempel på dessa ingrepp är förminskning av en stor näsa, förstoring av en platt byst eller lyft av hängande ögonlock.
Samspelet mellan rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi
Förutsättningen för att bli en duktig plastikkirurg är en god utbildning och erfarenhet av rekonstruktiv kirurgi - och vice versa. Så nära sammankopplade är estetisk och rekonstruktiv kirurgi. Ett av många exempel på detta är ansiktsförlamnings- och ansiktslyftningsoperationer.
Kirurgen använder likartade metoder för ingreppen. Den estetiskt verksamme kirurgen med erfarenhet av ansiktsnervreparationer är oftast bättre lämpad att utföra den djupa delen av en ansiktslyftning eftersom man opererar nära ansiktsnerverna.
Omvänt har den rekonstruktivt verksamme kirurgen med erfarenhet av ansiktslyftningar bättre förutsättningar för att göra ansiktsnervreparationer optimala ur en estetisk synvinkel. Dessutom utvecklar estetisk och rekonstruktiv kirurgi varandra fortlöpande. Exempelvis har den estetiska pannlyftningskirurgin sitt ursprung i de rekonstruktiva operationer som korrigerar missbildningar i ansiktsskelettet. Fettsugningstekniken är exempel på det motsatta - ett från början estetiskt ingrepp som numera används inom rekonstruktiv kirurgi för att forma vävnad till reparationer.
Skillnaden mellan plastikkirurg, "laserkirurg" och "skönhetskirurg"
Plastikkirurgi är en medicinsk specialitet precis som neurokirurgi, ortopedi eller gynekologi. Till skillnad från andra kirurgiska specialiteter som främst behandlar organ (ortopeder - ben och muskler, thoraxkirurger - hjärta och lungor) är plastikkirurgi en teknikspecialitet. En plastikkirurg har ca fem års specialistutbildning inom sitt område efter erhållen läkarlegitimation.
Betydelsen av detta beskrivs ovan i kapitlet: Samspelet mellan rekonstruktiv och estetisk kirurgi. Men idag finns det andra än plastikkirurger som sysslar med estetisk kirurgi. Det är läkare som saknar specialistutbildning i plastikkirurgi. De får enligt lag inte kalla sig plastikkirurger och benämner sig istället "specialist i estetisk kirurgi", "laserkirurg" eller "kirurg med intresse i estetik". Dessa specialiteter finns inte officiellt. Exempelvis är laser endast ett kirurgiskt hjälpmedel, inte en medicinsk specialitet. Specialistutbildning i plastikkirurgi är dock inte en garanti för att resultatet skall bli optimalt utfört.
Många andra faktorer påverkar också resultatet, som kirurgens skicklighet, estetiska känsla, fallenhet och erfarenhet av ingreppen. Vi på Akademikliniken anser ändå att utbildning ökar sannolikheten för goda kirurgiska resultat. Utbildning i estetisk plastikkirurgi borde vara ett krav för läkare som sysslar med detta.
